prevnextplay/pause
Elinda Åkerström
 

Mitt måleri/skapande och medvetandeutveckling

 

 

Jag är född i Göteborg 1957 och började måla 1990. Är mestadels självlärd förutom några målarkurser genom åren. För mig har måleriet gått hand i had med min inre utveckling, både personligen och andligen. De senare åren har jag haft en önskan att förena det andliga och det kreativa. Våren 1992 var jag i stark inre utvecking. Det hjälpte mig att öppna mitt medvetande och min kreativitet. Det skedde en explosion inom mig som bara "måste" få komma till uttryck. Jag var helt överraskad över vad som hände när jag släppte loss och började måla inifrån. Det bara flödade ur mig, och jag har haft en stor produktion sen dess. 1993 kom jag i kontakt med Vedic Art. Jag tog de 12 Vediska principerna som då var tillgängliga via distans.

 

Min erfarenhet är att allting finns inom oss, det behöver bara väckas upp. Min skapande kraft hade väckts upp innan jag kom i kontakt med Vedic Art, Skapelsens Gudinna hade börjat besöka mig. Princperna gav mig större förståelse för skapelseprocessen och fanns där med mig genom åren och "verkade" i min fortsatta process. De levde sitt eget liv...Hösten 2001 bestämde jag mig att jag skulle ta de följande principerna. Sedan skedde allting väldigt lätt och enkelt. Jag blev initierad i de sista principerna, 13-17. Sedan var det dags för lärarutbildningen i Vedic Art. Under 2001 gick jag också på Upplandsväsby Konstskola och våren 2010 provade jag akvarell med Lars Holm i Uppsala.

 

Måleriet är en del av mitt Liv, det är ett av min själs uttryck. Så har även fotografering kommit att bli och likaså skrivande. Det är en underbar gåva att få skapa och uttycka och att upptäcka nya dimensioner som det faktiskt ger att arbeta med bild.  Vi kan använda vår skaparkraft inom alla områden av livet. Vi kan bli levnadskonstnärer. För mig känns det som att när vi skapar närmar vi oss det gudomliga inom oss alltmer. Vi hedrar det gudomliga genom att verkligen demonstrera att vi förstår att vi är skapade till "Guds avbild". Med det menar jag att vi förstår att vi har samma skaparförmåga att skapa, som den kreativa kraft som universum är skapad av. När vi erkänner oss som gudomliga varelser, som ytterst är förenade med den högsta Källan i universum, så kan vi också (sam)skapa våra liv från ett högre perspektiv. De här insikterna och medvetenheten gör att vi kan delta i skapandet av en bättre värld. När vi målar/skapar och låter känsla och intellekt komma i samklang inom oss, kommer vi i balans. Vi kommer in i det kreativa flödet - och där har vi möjlighet att samskapa våra liv tillsammans med den ursprungliga skaparkraften. När vi inser detta behöver vi inte vara offer för omständigheterna längre. Vi kan ta tillbaka vår kraft och vi kan börja ta ansvar för våra innersta drömmar genom att börja skapa dem. Det finns många vägar som bär till Rom, men att vara sann mot sig själv och hitta sin egen väg är nog den största gåvan vi kan ge oss själva och världen.

 

Våra själar längtar efter att få uttrycka sig. Själens språk är hjärtats språk. Att lyssna till sitt hjärta är en början till att komma i samklang med helheten - det vi verkligen är! Det kanske inte alltid är så enkelt, men vem har sagt att det behöver vara enkelt. Livet är en resa och det sägs att de största kriserna är de största välsignelserna. Att våga prova och se att det finns inga misslyckanden utan bara erfarenheter, att kunna säga "jag har inget att förlora", bara ytterligare en erfarenhet att vinna.

 

Mitt måleri har varit mig till otroligt stor hjälp i min inre utveckling och att förena kreativiteten/andligheten och medvetandeutvecklingen.  Att "väcka upp" det som redan finns. Allting finns redan. Vi har alla allt inom oss. Vi behöver bara börja "veckla ut" oss, börja utforska vårt inre. Då blir vi alltmer medvetna om oss själva, om livet, om våra möjligheter och om vilka vi i grunden är.....För mig är det här en resa som jag inte vill vara utan, även om det ibland är motstånd, smärtsamt och tungt. För jag har upptäckt vad som finns på andra sidan och det har blivit moroten för mig att fortsätta mitt livs resa i att utforska mina inre möjligheter och att vilja dela med mig av det jag upptäckt till andra som vill vandra på den här vägen. Jag har fortfarande mycket att utforska och lära. För ju längre jag har hållit på desto mindre inser jag att jag förstår......Ännu behärskar jag inte förmågan att avbilda yttre ting på det sätt jag önskar, däremot har jag en upptäckt min inre förmåga att uttrycka mig och fått insikten om att jag behöver inte skapa sådant som redan finns, utan något som är nytt och som skaparen inom mig Min önskan är att inre bilder manifesterar sig i yttre uttryck. När vi manifestera våra inre bilder i det yttre kan vi skapa en helt ny värld, för det vi kan föreställa oss i våra inre får då möjlighet till en yttre existens. Så, hur vill vi ha det?  Hur ser våra innersta drömmar och visioner ut när de är som bäst? I vilket skick vill vi överlämna den här planeten i till kommande generationer?  Jag vet att jag ensam inte kan rädda världen, men jag kan bidra och göra min del genom att blicka inåt och se och lyssna till vad mitt hjärta och min själ viskar......

 

Tänk om det är så enkelt, att bara vi vågar följa vårt inre och vara de vi är, öppnas nya dörrar inom oss......

Vi har alltid ett VAL, att välja att våga, att välja att prova något nytt, att välja en ny väg eller nytt steg..... Vad har vi att förlora? Livet i sig är ständig förändring, vi är en del av denna ständiga förändring. Vi kan välja att följa med. När förändring ger växande, vad ger då stagnationen? Det finns en fälla som är lätt och fall i och den skriker ofta, nej JAG kan/vill inte......  men är det verkligen sant? Jag har haft rädsor som försökt hålla mig tillbaka, men drivkraften att komma vidare har alltid funnis. Innan man har provat, hur vet man då? Jag har fått lära mig att sluta jämföra mig med andra, istället se mina egna framsteg, erkänna mig själv och vara stolt över det jag skapar. Det är den största glädjen. Om jag sedan kan beröra andra är jag naturligtvis jätteglad över det också!

Ett uttryck som fastnat hos mig och som jag försöker att efterleva är:

"Det är bättre att vara ett äkta original av sig själv, än en dålig kopia av någon annan!"

 

Jag har haft ett antal utställningar genom åren:

Orust 1994,1995

Göteborg 1996

Siljansnäs 1998, 1999

Uppsala 2005

Stockholm 2000, 2006, 2009, 2010

 

Tack för att du tittade in hos mig och hoppas att jag har kunnat bidra med något till dig!

Kontakta mig gärna om du är intresserad av mina målningar eller foto.